Stöd för klimatanpassning av cykel- och vandringsleder

Illustration av en penna

Detta stöd hjälper personer med god kännedom om ett område att uppfatta risker för en vandrings- eller cykelled. Stödet är framtaget av Region Västmanland och Visit Umeå.

Klimatanpassning omfattar både åtgärder för att undvika och minimera skada på miljön, människors liv, hälsa och egendom likväl som åtgärder för att ta till vara på möjligheter som ett förändrat klimat kan medföra.

Klimatanpassning är:

  • att hantera dagens och framtidens väderrelaterade risker.
  • att värna om hälsa och ekonomiska investeringar genom åtgärder mot väderhändelser innan de orsakar skada.
  • att dra nytta av ett varmare klimat för en klimatsmart turismverksamhet.

Steg 1: Definiera

  1. Vad för typ av aktivitet ska bedrivas? Vilka årstider? Skapa en tydlig bild av vad som ska göras och vad som krävs i form av typ av led, övernattning, information.
  2. Vilket område ska analyseras? Vad ska göras? Det kan vara en hel led, en delsträcka som behöver byggas från grunden eller renoveras.
  3. Vilket klimatscenario och vilken tidsperiod? För mest effektiv klimatanpassning ska RCP 8,5 (Scenariot innebär fortsatt stora men ändå avtagande behov av fossila bränslen) väljas för att tydliggöra riskerna. Både klimatscenarie och tidsperiod kan varieras beroende på ambition och möjlighet. Tidsperioden beror på hur länge ledinfrastrukturen är planerad att fungera. Se länk nedan för RCP-scenarier.

Steg 2: Analysera

  1. Hur har tidigare naturhändelser påverkat området? Blir det lätt översvämningar? Har det skett ras eller skred? Har det brunnit eller ser marken torr ut? Samarbeta gärna med aktörer som har god lokalkännedom, använd både digitala verktyg och fysiska observationer av förutsättningarna.
  2. Vilken risk finns det att naturhändelser kommer att påverka infrastrukturen? Även om det sker dramatiska naturhändelser kanske den existerande eller kommande infrastrukturen inte är påverkad av just de händelserna. Det beror helt på plats och förutsättningar. Utvalda naturhändelser kopplade till ledinfrastruktur; Brand, Erosion, Skyfall, Havsnivåhöjning, Vattenbrist, Torka, Översvämning, Vatteninträngning leder, Höga flöden, Halka/Nollgenomgångar.
  3. Vad kan det bli för konsekvenser vid påverkan? Är det att leden blir bortspolad, översvämmad eller kanske enbart lite sämre standard med fortfarande funktionell?

Steg 3: Åtgärda

  1. Vilka åtgärder kan minska riskerna? Krävs det fysiska åtgärder eller räcker det med information för avstängning?
  2. Kan åtgärderna motiveras? Ibland är klimatanpassning att vara medveten om riskerna samt att dokumentera dessa men att välja att avstå från åtgärd för att nyttan inte kan motiveras med kostnaden eftersom risken och konsekvensen understiger kostnaderna för åtgärd.
  3. När ska åtgärderna genomföras? När behöver åtgärderna göras? Eftersom åtgärderna rör riskhantering är det oftast bra att hantera risken så fort som möjligt, men det är inte alltid bäst.

Steg 4: Upprepa

  1. Samla löpande in information om naturhändelser och deras omfattning.
  2. Upprepa metoden för att löpande analysera och väga kostnad mot nyttan av åtgärderna.

Detta stöd är framtaget av region Västmanland med hjälp av Visit Umeå. Länsstyrelsen i Västmanland samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. De tar fram underlag för kunskap och planering, analyserar hur länet påverkas av klimatförändringen och stöttar kommuner, regionala aktörer och näringsliv i klimatanpassningsarbetet.
Läs om hur Länsstyrelsen i Västmanland arbetar med klimatanpassning Länk till annan webbplats.