Besöksnäringen i pandemins spår

Besöksnäringen har upplevt sin värsta kris sedan andra världskriget. I denna rapport från Tillväxtanalys ger besöksnäringens representanter sin syn på hur pandemin har påverkat näringen.

Under covid-19 pandemin har den svenska besöksnäringen tappat 25 procent av sina arbetstillfällen. De utländska gästnätterna minskade 2020 med 72 procent och den svenska turismexporten med 80 miljarder kronor. Siffrorna talar sitt tydliga språk och bakom dem finns människor, företag och en besöksnäring i kris.

Tillväxtanalys har intervjuat 32 representanter från besöksnäringen, personer från Sveriges samtliga regioner och ett tiotal centrala organisationer, myndigheter och forskare. Syftet med undersökningen var att ta reda på:

• hur de upplever att pandemin har drabbat turismen och besöksnäringen
• hur de ser på regeringens stödinsatser och restriktioner och hur de upplever besöksnäringens omedelbara och mer kortsiktiga omställning
• vad de anser att staten och det offentliga kan göra för att underlätta näringens mer långsiktiga återhämtnings- och omställningsförmåga för en ökad kapacitet att stå emot, anpassa sig till och återhämta sig från en kris eller katastrof.

De behov och utmaningar som besöksnäringens representanter lyfter i intervjuerna kan delas in i fyra områden: erfarenheter från pandemin, kunskapsbehov, främjandesystemet och förutsättningar för fortsatt konkurrenskraft.

Erfarenheter från pandemin

För att få en mer träffsäker politik så är det viktigt att utvärdera och ta tillvara på hur besöksnäringens upplevde pandemin. Vilka är erfarenheterna från införda restriktioner och stödåtgärder?

De intervjuade lyfter behov av att utvärdera

• de restriktioner som har påverkat besöksnäringen och deras konsekvenser
• de stöd och lättnader som besöksnäringen har kunnat ta del av.

Kunskapsbehov

De intervjuade identifierar två olika behov av kunskap. Dels kunskap för sin egen skull, för att kunna forma sin verksamhet mot fortsatt konkurrenskraft och ökad resiliens. Dels kunskap som en grund för underlag som politiker och tjänstemän kan använda för att fatta beslut.

Exempel på kunskap som de intervjuade efterfrågar:

• Omvärldsanalys, internationella utblickar och lärande genom ”best practice”. Är de förändringar och preferenser som vi ser hos svenskarnas resande tillfälliga eller bestående?
• Utveckling av så kallade digifysiska alternativ och hybridlösningar som förenar fysiska mötesplatser och digitala. De intervjuade lyfter till exempel att de behöver kunskap om framtidens affärsresande och mötesindustri.
• Resenärernas rörelsemönster. De intervjuade lyfter behovet av att undersöka vilka möjligheter som finns att använda mobildata. Med hjälp av mobildata går det att få ökad kunskap om resenärernas rörelsemönster i Sverige.

Besöksnäringens främjandesystem

De intervjuade reflekterar också kring besöksnäringens främjandesystem. Systemet av aktörer som hjälper företag behöver bli både tydligare och mer geografiskt likvärdigt. Det finns idag stora geografiska skillnader med varierande regionala organisationsformer, funktioner och kompetens.

Vissa föreslår en översyn av företagens möjligheter att få likvärdig hjälp vid kriser. Stödet skulle kunna ske oavsett företagets region­tillhörighet via företagslotsar och företagsjourer.

Förutsättningar för fortsatt konkurrenskraft

Andra reflektioner från intervjuerna:

• Kompetensflykten till andra branscher under pandemin skapar oro för framtida kompetensförsörjning.
• Behov av en ökad digitaliseringsgrad för en kontinuerlig och långsiktig omställning.
• Behov av att arbeta för en ökad diversifiering. Att ha en större variation både vad gäller målgrupper och produkter kan minska besöksnäringens sårbarhet.
• Vikten av en omställning mot en mer hållbar besöksnäring som kan balansera miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet.

Länk

Läs rapporten Besöksnäringen i pandemins spår på Tillväxtanalys webbplats Länk till annan webbplats.