Artikeln publicerades 4 april 2025
Miljöfrågor i fokus för naturbaserade evenemang – insikter från Jämtland
En ny forskningsstudie analyserar hur miljöpåverkan beaktas vid tillståndsgivning av naturbaserade evenemang i Jämtlands län, en region känd för sin intensiva turism och utomhusaktiviteter. Studien visar att många evenemang får grönt ljus, medan miljöhänsyn ofta väger mindre än ekonomiska och sociala fördelar.
Forskningen belyser ett behov av bättre integration av miljöaspekter i planeringsprocessen, vilket skulle kunna hjälpa företag inom turism och event att balansera kommersiella intressen med naturvård. Denna insikt är särskilt relevant för branscher som strävar efter att leverera unika naturupplevelser utan att äventyra den känsliga ekologin.
Forskningsområde och syfte
Rapporten "Environmental concerns in nature-based events: the permit process for organised outdoor recreation and sport" är en fängslande undersökning av hur miljöhänsyn tas i bedömningen av tillståndsansökningar för naturbaserade evenemang i Jämtland, Sverige. Regionen, som är rik på både natursköna fjäll och känsliga ekosystem, är en av Sveriges mest besökta och evenemangstäta områden. Samtidigt växer antalet tävlingar och friluftslivsaktiviteter, vilket ökar trycket på naturen och leder till konflikter mellan olika markanvändare, såsom lokala företagare, besökare och samiska renskötare.
Studien syftar till att analysera hur allmänna myndigheter väger miljöpåverkan mot andra faktorer, som ekonomisk utveckling och allmänhetens hälsa, när de bedömer tillstånd för naturbaserade evenemang. Genom att granska tillståndsdokument från 2011 till 2020, utforskades hur miljörisker identifieras, behandlas och prioriteras i beslutsprocessen, och hur dessa påverkar både natur och kulturella landskap.
Resultat och slutsats
Studien avslöjade ett resultat som kan anses både imponerande och tankeväckande. Bland 393 granskade tillståndsärenden blev nästan alla godkända, och ingen avslogs enbart på grund av miljörelaterade skäl, trots potentialen för betydande påverkan som störningar av renar och slitage på känsliga fjällmiljöer. Tillståndsprocessen präglades av ett rutinmässigt förhållningssätt där miljöaspekter ofta fick stå till sidan för ekonomiska intressen och det allmännas tillgång till naturen, med argumentet att evenemangen främjar regional utveckling och hälsa.
Den mest överraskande upptäckten var bristen på standardiserade riktlinjer för bedömningen av miljöeffekter. Organisatörernas självutvärderingar användes som underlag för framtida evenemang, trots deras begränsade tillförlitlighet. Under en av studiens workshops påpekades vikten av att införa tydligare kontrollmekanismer och uppföljningar, vilket idag saknas.
Slutsatsen är tydlig: även om naturbaserade evenemang erbjuder enorma möjligheter för lokal utveckling och rekreation, behöver tillståndsprocesserna balanseras med miljöskydd för att säkerställa långsiktig hållbarhet. Studien påpekar att tillståndsprocessen bör bli proaktiv, integreras i rumslig planering och erkänna naturskydd som en central prioritet för framtida generations skyldigheter. För branschaktörer betyder detta att vi måste utforma evenemang inte bara för att dra nytta av naturen, utan för att skydda den.
Praktiska råd
För dig som företagare inom naturbaserade evenemang och sport i känsliga miljöer erbjuder denna forskning från Jämtland värdefulla insikter och strategier för att hantera miljöutmaningar. Här är några steg att överväga:
- Fördjupa dig i lokal lagstiftning och krav: Innan du planerar ett evenemang, bekanta dig noggrant med de lokala tillståndskraven. För att säkerställa att din ansökan uppfyller de regionala kraven, överväg att anlita en lokal konsulent som har erfarenhet av liknande projekt.
- Prioritera hållbarhetsplanering: Arbeta tidigt och kontinuerligt med miljöbedömningar. Skapa en hållbarhetsplan som täcker påverkan på flora, fauna och speciellt känsliga områden som renskötselmarker.
- Stärk samarbetet med renskötare och lokalsamhället: Ha en öppen dialog med Sameby och andra lokala intressenter för att minimera störningarna i deras dagliga liv och arbete. Ett respektfullt samarbete kan också stärka ert rykte och bidra till en positiv upplevelse för alla parter.
- Implementera och övervaka "leave-no-trace" principer: Utbilda deltagare och personal om vikten av att inte lämna kvar några spår i naturen. Detta kan inkludera allt från att samla skräp efter sig till att undvika att skapa nya stigar.
- Utför noggranna efter-event utvärderingar: Efter avslutat evenemang, samla feedback och utför en utförlig analys av miljöpåverkan. Använd insikterna för att förbättra framtida evenemang och för att skapa transparens i rapporteringen till intressenter.
- Använd teknologi för att minimera påverkan: Överväg att använda digitala plattformar och appar för kommunikation och vägledning under evenemanget. Detta kan minska användningen av fysiska markeringar och kartor, vilket i sin tur minskar miljöbelastningen.
Genom att noggrant beakta dessa råd lägger du grunden för framgångsrika, hållbara och konkurrenskraftiga naturbaserade evenemang som både attraherar besökare och respekterar miljön.
Så genomfördes forskningen
Den aktuella forskningen genomfördes som en kvalitativ och kvantitativ analys av tillståndsprocesserna för naturbaserade evenemang i Jämtlands län, Sverige. Forskarna använde en noggrann granskning av offentliga dokument för att utforska hur miljöhänsyn hanteras vid tillståndsansökningar för dessa evenemang. Här är hur de gick tillväga steg för steg:
- Dokumentinsamling: Forskarna samlade in och analyserade 393 tillståndsansökningar inlämnade till länsstyrelsen mellan 2011 och 2020. Dessa ansökningar innehöll information från organisatörer, myndighetsutlåtanden och slutsatser om eventuella miljöpåverkningar.
- Kvalitativ innehållsanalys: Med hjälp av analysverktyget NVivo strukturerades dokumenten och analyserades för att avslöja mönster i hur miljöpåverkan beaktades och vikten de tilldelades i förhållande till andra intressen.
- Workshops och dialoger: För att fördjupa analysen och förståelse kring miljöpåverkan anordnades en workshop med 16 deltagare, inklusive sakkunniga från Länsstyrelsen, kommunrepresentanter, och forskare. Dessa diskussioner syftade till klargöranden kring beslutsprocessen och metodologiska utmaningar.
Forskarna fann att även om miljöpåverkan ofta nämndes i ansökningarna, var det sällan den avgörande faktorn i besluten. Istället vägdes miljöhänsyn mot regional utveckling och ekonomiska fördelar. Studiens resultat belyser hur naturen används som en resurs för evenemang och hur detta påverkar de miljömässiga övervägandena i praktiken.