Artikeln publicerades 9 oktober 2026
Naturen som kommersiell arena - hur miljöhänsyn prioriteras bort i tillståndsprocessen för utomhusevenemang
Nästan inga naturevenemang stoppas av miljöskäl – ekonomiska och samhälleliga nyttor väger ofta tyngre i tillståndsprocessen. En framgångsrik och långsiktig utveckling av naturbaserad turism kräver att man slutar betrakta naturen som en gratis, outtömlig kommersiell arena. Genom att ställa hårda, mätbara miljökrav i tillståndsprocessen skyddas det unika naturkapital som är själva motorn i regionens besöksnäring.
Varför får naturbaserade idrotts- och friluftsevenemang nästan alltid grönt ljus, trots risk för markslitage, störningar på renbetesmarker och påverkan på känsliga ekosystem? Vill du förstå hur myndigheter balanserar miljöhänsyn mot regional utveckling när tillstånd för naturbaserade idrotts- och friluftsevenemang prövas?
Den här studien granskar tio års tillståndsansökningar i Jämtlands län och visar hur hänsyn till folkhälsa, besöksnäring och lokal ekonomi påverkar besluten. Det ges även konkreta strategier och råd för hur länsstyrelser, kommuner och naturförvaltare kan reformera tillståndsprocessen och integrera evenemangsturismen i den långsiktiga samhällsplaneringen.
Forskningen i korthet
En studie visar att miljöhänsyn spelar en mycket marginaliserad roll när myndigheter bedömer tillstånd för naturbaserade sportevenemang och organiserat friluftsliv. Forskarna har granskat tio års tillståndsdokumentation i en av Sveriges mest evenemangstäta regioner och landar i en slående slutsats: nästan alla ansökningar godkänns, och inte ett enda evenemang avslogs enbart på grund av miljöhänsyn. När myndigheterna gör sina bedömningar vägs de ekologiska riskerna rutinmässigt bort till förmån för ekonomiska vinster, regional utveckling och folkhälsa.
Detta innebär att naturen i praktiken förvandlas till en kommersiell arena där den långsiktiga, sammanlagda belastningen på ekosystem och rennäring glöms bort. För kommuner, länsstyrelser och destinationsbolag ger studien nya verktyg för att lyfta miljöfrågan från en ytlig checklista till en integrerad del av den fysiska rumsplaneringen.
Bakgrund och syfte – Varför undersöks tillståndsprocessen för utomhusevenemang?
Forskningen utforskar en kritisk och växande utmaning i dagens naturbaserade turismvärld: Hur fungerar egentligen myndigheternas kontrollmekanismer när trycket från storskaliga sportevenemang och organiserade friluftsaktiviteter ökar i känsliga ekosystem?
Bakgrunden till studien är den kraftiga tillväxten av massevenemang i alpina och subarktiska miljöer, med Jämtland som ett av de absolut mest intensiva exemplen i Sverige. Regionen karaktäriseras av en sårbar natur med långsam återhämtningsförmåga, där marken dessutom delas av flera användare – inte minst den samiska rennäringen vars renbetesområden direkt berörs av lopp och tävlingar. Trots att internationell forskning länge efterfrågat djupare granskningar av evenemangsturismens ekologiska baksidor, har det funnits ett stort forskningsgap kring hur de faktiska tillståndsprocesserna hanterar och värderar dessa risker.
Studien har genomfört en kvalitativ innehållsanalys av totalt 393 kompletta tillståndsärenden hos Länsstyrelsen i Jämtlands län under perioden 2011–2020. Genom att granska ansökningar, remissvar från samebyar och myndigheternas slutgiltiga motiveringar – kompletterat med fördjupande expertworkshops – ville forskarna blottlägga vilka prioriteringar som styr besluten. Syftet är att förstå hur miljöhänsyn vägs mot andra samhällsintressen och hur processen kan förbättras för att förhindra en smygande degradation av naturen.
Resultat: Vilka prioriteringar styr myndigheternas tillstånd?
Studien ger tydliga och systematiska svar på hur tillståndshanteringen går till i praktiken och visar på en rad strukturella brister i dagens system. De viktigaste resultaten kan sammanfattas i nedan punkter:
- Extremt hög beviljandegrad – trots kända miljöärenden
Av de 393 granskade tillstånden avslogs endast 19 stycken, och inte ett enda avslag grundades enbart på miljöhänsyn. De få avslag eller begränsningar som gjordes handlade nästan uteslutande om mindre friluftsaktiviteter som krockade tidsmässigt med den lokala jaktsäsongen i september, medan stora kommersiella idrottsevenemang beviljades undantag.
- Ekonomiska fördelar och folkhälsa prioriteras högst
Länsstyrelsens bedömningar styrs av en tydlig logik där evenemangets positiva effekter på regional utveckling, massmedial uppmärksamhet och folkhälsa väger tyngre än de ekologiska riskerna. Forskarna visar hur myndigheten i sina beslutstexter ofta antar att naturturism och friluftsliv är "hållbart" per definition, vilket används för att rättfärdiga störningar i känsliga områden.
- Vagt miljömedvetande och förvirrad terminologi
När miljöeffekter väl diskuteras i tillstånden sker det i mycket generella och ytliga termer. Det saknas en standardiserad vetenskaplig mall, vilket leder till en förvirrad terminologi där ord som "markslitage", "terrängskada" och "påverkan på vandringsled" används godtyckligt utan exakta definitioner. Mer komplexa hot, såsom påverkan på biologisk mångfald eller vattenkvalitet, glöms nästan helt bort.
- Samebyars invändningar åsidosätts rutinmässigt
Rennäringsrelaterade frågor är den absolut vanligaste miljökonflikten i materialet. Trots att drabbade samebyar över tid har utvecklat en alltmer reserverad hållning och skriftligen påpekat att vissa lopp kan orsaka "katastrofala skador" på renhjorden under känsliga kalvnings- eller flyttperioder, valde Länsstyrelsen i flera fall att köra över samebyarnas veto och godkänna evenemangen.
- Blind tillit till arrangörens egna utvärderingar
Processen bygger i hög grad på att myndigheterna litar blint på arrangörernas egna uppgifter. I över hälften av de granskade fallen (216 stycken) nämnde arrangören överhuvudtaget inga miljöeffekter i sin ansökan, och de efterföljande miljörapporterna var djupt subjektiva. Studien visar exempel där arrangörer använde egna foton för att bevisa att ingen skada skett, alltmedan oberoende naturobservatörer visade motsatta bilder på djupa hjulspår och vattensjuka marker.
Slutsats
Sammanfattningsvis visar studien att dagens tillståndsprocess fungerar som en kommersiell möjliggörare snarare än en miljömässig bromskloss. Länsstyrelserna hanterar miljöfrågorna som en administrativ rutinsak där standardiserade fraser som ”plocka upp skräp efteråt” får ersätta djupgående ekologiska analyser.
För platsansvariga och beslutsfattare innebär detta att man har skapat ett system utan kontrollfunktioner för långsiktiga effekter. Om utomhusidrotten ska ha en hållbar framtid måste tillståndshanteringen reformeras. Det krävs att man slutar bedöma varje lopp som en isolerad händelse och istället börjar mäta den samlade, kumulativa effekten av alla mänskliga aktiviteter i landskapet.
Praktiska råd
Praktiska och operativa råd för länsstyrelser, kommuner, destinationsbolag och naturförvaltare för att skapa en hållbar tillståndsprocess.
- Standardisera vokabulären i tillstånd och miljöanalyser Myndigheterna måste ta bort godtyckliga beskrivningar. Utveckla en enhetlig och obligatorisk digital mall med fasta definitioner för olika typer av miljöpåverkan (t.ex. markkompaktering, viltstörning och erosion) så att ansökningar kan jämföras vetenskapligt.
- Koppla ihop evenemangstillstånd med långsiktig fysisk planering
Se inte evenemang som isolerade ögonblick i tiden. Kommuner och länsstyrelser måste skriva in kommersiella och storskaliga idrottsevenemang direkt i den kommunala översiktsplaneringen för att reglera det totala trycket på naturen. - Ersätt tillit med oberoende uppföljning och efterbesiktning
Sluta förlita er på arrangörernas subjektiva miljörapporter. Inför krav på oberoende efterbesiktningar i terrängen och gör framtida tävlingstillstånd eller kommunala evenemangsstöd direkt villkorade mot att marken faktiskt har återställts. - Använd GIS-verktyg för att kartlägga kumulativa effekter
Implementera Geografiska Informationssystem (GIS) i handläggningen. Genom att lägga samman data från rennäring, turism, friluftsliv och klimatkänslighet kan myndigheter visuellt se när ett specifikt geografiskt område har nått sin ekologiska mättnadspunkt. - Arbeta proaktivt – peka ut ”gröna zoner” för evenemang
Istället för att bara passivt ta emot ansökningar bör myndigheter och kommuner proaktivt publicera kartor över områden och tidsperioder som har hög bärförmåga och som är lämpliga för idrottsturism. - Respektera rennäringens tidsfönster och biologiska gränser
Säkerställ att samebyars lokala expertkunskap tas på allvar i besluten. Sätt upp absoluta, icke-förhandlingsbara restriktioner mot storskaliga lopp under renens mest känsliga perioder, såsom kalvningen på våren och flyttperioderna i september. - Inför en differentierad avgiftsmodell för tillsyn
Den nuvarande administrativa ansökningsavgiften räcker varken till kontroller eller fältbesök. Inför en differentierad avgift där större, kommersiella aktörer betalar en tillsynsavgift som direkt finansierar att handläggare kan åka ut och kontrollera miljöeffekterna på plats. - Utveckla specifika mallar för deltagarantal (kapacitetstak)
Myndigheter måste våga sätta ett tak för antal deltagare baserat på vetenskaplig bärförmåga. Kräv att arrangören kan uppvisa en tydlig plan för hur deltagarmassan fysiskt ska begränsas i känsliga passager (t.ex. genom slussning eller begränsade startgrupper).
Om forskningen
Rubrik: Environmental concerns in nature-based events: the permit process for organised outdoor recreation and sport
Sammanfattning: En framgångsrik och långsiktig utveckling av naturbaserad turism kräver att man slutar betrakta naturen som en gratis, outtömlig kommersiell arena. Genom att ställa hårda, mätbara miljökrav i tillståndsprocessen skyddas det unika naturkapital som är själva motorn i regionens besöksnäring.
Forskare: Axel Eriksson, Robert Pettersson och Sandra Wall-Reinius (European Tourism Research Institute, ETOUR, Mittuniversitetet)
Ladda ner rapporten: Environmental concerns in nature-based events: the permit process for organised outdoor recreation and sport Länk till annan webbplats.
Denna artikel är sammanfattad utifrån en forskningsrapport med hjälp av AI.

