Artikeln publicerades 9 februari 2023

Mot en hållbar utveckling

Vi är många aktörer som arbetar för en hållbar utveckling inom turism och besöksnäring. Här lyfter vi vårt arbete utifrån turismpolitiska målets fyra områden: hållbart resande, sysselsättning, attraktiva platser och hållbar, konkurrenskraftig och växande besöksnäring.

Sverige ska ha en hållbar turism, med ett hållbart resande och en hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring som växer och bidrar till sysselsättning och attraktiva platser för besökare, boende, företag och investeringar i hela landet. (Turismpolitiska målet)

Hållbart resande

Den första delen i det turismpolitiska målet handlar om att resandet ska bli mer hållbart och att utsläppen från turismens transporter ska minska. Besöksnäringen, liksom övrigt näringsliv, politik, civilsamhälle, invånare med flera behöver alla ta ansvar för att minska utsläppen från transporter och att utveckla och nyttja klimatsmarta transporter.

Turismen har goda förutsättningar att minska utsläppen genom ökad transporteffektivitet, genom att turisters resande sker med effektivare fordon och fartyg, elektrifiering och genom att gå från fossila till hållbara förnybara drivmedel. Detta hänger dock ihop med transportsystemet i stort och är områden som måste utvecklas genom andra strategier. Parallellt behöver man arbeta för att göra hållbara transportsätt mer attraktiva för turister, exempelvis genom lägre priser och ökad tillgänglighet. Besökare ställer allt högre krav på hållbara turistiska produkter och gröna resekedjor, och påskyndar därigenom omställning på destinationerna vilket bidrar till utveckling av ett fossilfritt samhälle.

Hållbar, konkurrenskraftig och växande besöksnäring

En central del i turismpolitiska målet är att Sverige ska ha en hållbar turism och konkurrenskraftig besöksnäring. Det innefattar flera olika behovsområden och påverkar många olika aktörer.

Turistiska produkter och upplevelser ska bli mer hållbara Besöksnäringen behöver nya affärsmodeller och kreativa samarbeten samtidigt som besökare ställer allt högre krav på hållbara turistiska produkter och upplevelser, utöver mer hållbara resekedjor. Besöksnäringens företag behöver i likhet med andra sektorer i ekonomin arbeta med ett hållbart resursutnyttjande och med cirkulära affärsmodeller. Fler verksamheter inom turism och besöksnäringen behöver erbjuda hållbara produkter och upplevelser. Samtidigt behöver det bli enkelt och tydligt för turister hur de kan göra hållbara val.

Marknadsföring, information och besöksservice ska utvecklas
För att uppnå en hållbar turism och besöksnäring krävs att omställningen till ett hållbart utbud möts av att resenärer efterfrågar och väljer att konsumera hållbara alternativ. Genom varumärkesarbete, marknadsföring och kunskapsöverföring kan efterfrågan till resmålet Sverige öka hos resenärer som efterfrågar hållbara alternativ, men även medvetandegöra hållbara val hos resenärer. Smart och effektiv marknadsföring är därför viktigt för att öka attraktiviteten, förändra resebeteenden och förstärka bilden av Sverige som hållbar destination.

Processen för att starta, driva och utveckla företag inom besöksnäringen behöver underlättas
Idag upplever många företag att lagstiftningen för att driva företag är svår. Tillståndsprocesser är komplexa och skiljer sig mellan olika delar i landet. En ändamålsenlig utformning av lagar och regler kan bidra till att fler startar och driver företag inom besöksnäringen. Lagar och regler ska vara proportionerliga och utformas och tillämpas på ett sätt som inte innebär onödiga kostnader, administration eller begränsningar för företagen. Arbetet med att minska regelverkens konsekvenser är särskilt angeläget för besöksnäringens företag som ofta behöver olika tillstånd, men till största del är små företag med begränsade resurser. Det bekräftar även Tillväxtverkets rapport Vardag och framtid för turismföretagen, i vilken det framgår att lagar och myndighetsregler upplevs som ett av de största hindren för tillväxt.

Innovation och forskning ska bidra till hållbar utveckling och stärkt konkurrenskraft i besöksnäringen
Kunskap och forskning är en förutsättning för strategiskt utvecklingsarbete inom besöksnäringen. Det gäller bland annat kunskap om hur turismen kan utvecklas på ett hållbart sätt. Forskning om turism och besöksnäring bedrivs vid flera lärosäten och det finns flera forskningsfinansiärer som bidrar till ökad kunskap och utveckling på området. Det finns dock ett behov av fler forskare och starkare forskningsmiljöer och att turismperspektivet i större utsträckning blir en del av befintliga forskningsområden och forskningsprojekt. Innovationer inom besöksnäringen behöver också öka för att möta omställningen till ett hållbart samhälle och de komplexa utmaningar som Sverige står inför, som global konkurrens, snabb omställningstakt och ständig förnyelse och samverkan i komplexa värdekedjor. Det handlar inte enbart om att utveckla ny teknik eller nya produkter, utan också om nya kundvärden. Innovationer som skapar värde för turism och besöksnäring återfinns inte bara inom den egna näringen, utan nyckeln till att främja innovation på turismområdet är att arbeta tvärsektoriellt och koppla samman kunskapsintensiva miljöer, aktörer i innovationsstödsystemet med besöksnäringens företag.

Sysselsättning

Turismpoliska målet lyfter även att Sverige ska ha en konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till sysselsättning.

Kompetensförsörjning och goda arbetsförutsättningar inom besöksnäringen ska säkerställas
Besöksnäringens viktigaste resurs är de människor som arbetar i näringen. Genom goda arbetsvillkor, jämställdhet, rätt utbildning och kompetensutveckling stärks den svenska besöksnäringens konkurrenskraft. Dessutom har besöksnäring traditionellt varit en väg in på arbetsmarknaden för unga eller lågutbildade. Att attrahera fler till att arbeta i besöksnäringen är extra viktigt efter pandemin då näringen förlorat många anställda på grund av brist på arbetstillfällen.

Besöksnäringen behöver öka sin attraktivitet för högutbildade, för att gynna inflöde av nya idéer och kompetenser, samtidigt som den behöver förstärka sin roll som språngbräda för nykomlingar på arbetsmarknaden. Besöksnäringens förmåga att attrahera och hålla kvar anställda oavsett utbildningsnivå är viktigt för en välfungerande kompetensförsörjning och beror bland annat på löneutveckling, anställningsformer och karriärmöjligheter.

Attraktiva platser

Enligt det turistpoliska målet ska besöksnäringen bidra till attraktiva platser för besökare, boende, företag och investeringar i hela landet.

Natur och kulturlandskap ska utvecklas hållbart
Besöksmål som bygger på gemensamma resurser måste värnas. Nationalparker, andra skyddade och värdefulla natur- och kulturmiljöer, världsarv och leder för till exempel vandring och cykling ger tillgång till unika platser. Jakt- och fisketurism och annan naturturism som sker på allmänna och enskilda marker och vatten behöver förvaltas på ett hållbart sätt i dialog med mark- och vattenägare.

Med ett stort antal besökare kan landskapet och infrastrukturen slitas för mycket och därmed urholka de natur- och kulturvärden som besöksnäringen bygger sin produkt på. Att tidsmässigt sprida ut besöken och uppmana till besök på mindre belastade destinationer kan minska trycket. Besökare behöver, också som en del av en hållbar upplevelse, visa omsorg och ansvar för besöksmålet så att det inte förstörs eller utarmas.

Resmålet Sverige ska vara tillgängligt för resenärer med olika behov
En förutsättning för en hållbar turism och växande besöksnäring är att den är tillgänglig för alla. Resmålen behöver vara såväl fysiskt som digitalt tillgängliga. För att utveckla och förbättra den fysiska tillgängligheten behöver transporter, infrastruktur, boenden, besöksmål och anläggningar utformas för alla i ett samhälle med mångfald som grund. Det är viktigt att identifiera brister i den fysiska tillgängligheten, i synnerhet för särskilt utsatta resenärer, exempelvis individer med en fysisk eller kognitiv funktionsnedsättning, gravida och äldre. Tillgänglighet handlar också om den digitala infrastrukturen. För besökaren är den digitala tillgängligheten oumbärlig för planering, bokning och genomförande. En viktig aspekt av tillgänglighet är därför att digitala tjänster anpassas för målgrupper med olika behov. Destinationer behöver också beskriva hur resmålet ser ut på exempelvis deras hemsida för att individer kan göra en egen bedömning om de kan besöka platsen utifrån eventuella funktionshinder.

Tillgänglighet för alla bidrar till jämställdhet och jämlikhet samt till att barnrättsperspektivet beaktas. Dessutom leder förbättrad tillgänglighet till direkta och positiva effekter på antalet turister och den upplevda kvaliteten på turistmål och turistiska produkter. Genom ökad tillgänglighet för resenärer med olika behov uppstår därför nya affärsmöjligheter, exempelvis genom att det blir mer attraktivt för fler målgrupper att turista i Sverige.

Digital infrastruktur ska främja besöksnäringen
Företag i besöksnäringen behöver ha tillgång till välfungerande digital infrastruktur för att kunna bedriva en effektiv affärsverksamhet. Den digitala tillgängligheten är också viktig för att förenkla turisters resande i Sverige, exempelvis genom att företag erbjuder digitala tjänster för att boka och planera resor. Genom utvecklad digital infrastruktur, exempelvis bredbandsutbyggnad, främjas besöksnäringens utveckling i hela landet. Att ligga i framkant i utvecklingen av den digitala kundresan och digital besöksnäring ökar även attraktiviteten av resmålet Sverige.

Besöksnäringens bidrag till platsutveckling ska förstärkas
Besöksnäringens verksamheter är ofta platsbundna och en hållbar turism kan bidra till att platsens utveckling stärks. Mervärden kan bland annat skapas för en plats genom att värna och utveckla de lokala förutsättningarna för invånarna men också för turismen. Turism och besöksnäring är i dag integrerade delar i landsbygdsutvecklingen och bidrar med direkt sysselsättning och diversifierat företagande. Indirekt kan turismen också skapa positiva effekter för kringliggande verksamheter. Där det finns samverkan och en vilja att ta emot besökare kan turism bidra till att utveckla platsen och göra städer, tätorter och gles- och landsbygder mer attraktiva. Destinationssamverkan som inkluderar både stad och landsbygd är viktigt för att öka regioners attraktionskraft. Turism som utvecklas i samverkan med lokalbefolkningen där också minoritetsgrupper inkluderas kan bidra till mål 11 i Agenda 2030 som handlar om att göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

En hållbar besöksnäring tar ansvar för turismens nuvarande och framtida ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan genom att utgå från besökarens, företagens, miljöns och lokalsamhällets behov.