Platsutveckling med kultur i fokus

För att knyta samman flera mindre besöksmål utvecklade Stiftelsen Västerviks museum en kulturarvsnod. Tillsammans blir besöksmålen starkare och kan öka kulturarvets attraktionskraft.

Västerviks kommun är en landsbygdskommun och till ytan en av de största i södra Sverige. Tack vare att Västervik är en kustkommun med stora naturvärden har besöksnäringen en stor betydelse. Marknadsföringen har tidigare varit inriktad på utomhusaktiviteter, skärgård, evenemang, shopping och restaurang. Projektet Kulturarv Västervik har lyft kulturarven som tidigare varit ett till stor del osynligt besöksområde.

Bygga samverkan

Projektet utgick från kulturarvsmiljöerna och aktörer inom kedjan resa-bo-äta-göra. Dessa kopplades sedan samman med kommunala förvaltningar, näringsliv, destinationsbolag, nätverk och övriga aktörer inom civilsamhället. Att bygga upp kontakter, samarbete och samsyn har tagit tid. Projektet fick god hjälp av turismansvariga inom kommunens kulturenhet och den kommunala landsbygdsutvecklaren.

Att Västerviks Museum som driver projektet är en stiftelse har upplevts som en fördel. Det har inneburit att de fritt kunnat röra sig mellan olika intressenter och deltagare utan att ses som en motpart. Platsutveckling bygger på att olika delar i samhället löser gemensamma frågor. Projektet menar att om initiativ till platsutveckling i stället kommer från kommunen riskerar den gemensamma målbilden att slå över i en krav- eller önskelista.

Kulturarvsnod som stärker aktörerna

Västerviks kulturarvsaktörer, små privata museer eller ideella föreningar saknar i stor utsträckning egna krafter för att marknadsföra sina besöksmål. De har inte heller effektiva bokningssystem. Ytterligare något som saknas är nätverk, både mellan besöksmålen och med besöksmålsservicen inom destinationen Västervik.

Målet med kulturarvsnoden är att den ska stärka samverkan mellan de olika befintliga kulturhistoriska besöksmålen. Den ska även öka kulturarvet som attraktionskraft i kommunen och visa nyttan och potentialen hos kulturhistoriska besöksmål. Vidare ska noden bidra praktiskt med paketering, bokningssystem och marknadsföring. Detta kommer öka antalet besökare och därmed även lönsamheten.

Kulturarvsnoden skapar även kompetens och ekonomiska förutsättningar för fler arbetstillfällen. Den ska vara en stimulator och stötta de ideella verksamheternas långsiktiga hållbarhet. De får också hjälp med att rekrytera nya personer och värna de lokala kulturarvsmiljöerna. I kommunen finns idag 50-60 olika kulturarvsaktörer. Åtta av dessa deltog i projektet.

Metoden

Ett annat mål med projektet har varit att ta fram metoder som kan användas nationellt. Arbetet har utgått från metoden för projektet Stärka världsarv i Falun. Den bygger i sin tur på den metod som organisationen UNESCO tagit fram för att utveckla och bevara hållbara världsarvsmiljöer. Stiftelsen har i projektet omarbetat och anpassat metoden till sina egna förutsättningar.

Projektet valde metoden för att den är tydlig, kommunicerbar och säkerställer att inga steg missas i den hållbara platsutvecklingen. Till skillnad från UNESCO och Stärka världsarv har projektet inte arbetat med ett starkt eller centralt besöksmål. Istället har utgångspunkten varit en rad små aktörer, hembygdsföreningar och arbetslivsmuseer som är spridda över hela Västerviks kommun. Var för sig saknar de den tyngd eller attraktionskraft som exempelvis ett världsarv kan ha. Men tillsammans i en nod eller ett nätverk kan aktörerna få en annan genomslagskraft och nå ut till både invånare och besökare.

Hållbarhet och Agenda 2030 som utgångspunkt

Projektet har även jobbat utifrån de globala målen i Agenda 2030. De valde att lägga extra vikt vid de mål som går hand i hand med aktörernas verksamhet. Det är framför allt målen som berör utbildning, hållbar turism och bevarande av kultur- och naturarv som varit i fokus.

Mål 4 - God utbildning

Kulturarv Västervik för en dialog med kommunpolitiken för att föra in kunskap om det lokala kulturarvet i skolundervisningen. Att besöka kulturarvsaktörer kan ge barn och ungdomar en konkret upplevelse och förståelse för den lokala kulturhistorien och traditionen. Genom kommunikation med yngre målgrupper och barnfamiljer vill de också väcka ett intresse och tillgängliggöra kulturhistorien på lov och fritid.

Mål 8 - Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Kulturarv Västervik bidrar till att främja det lokala näringslivet. Projektet lyfter kulturarvet, skapar nätverk med näringsliv och kommunen samt marknadsför och stöttar de lokala aktörerna. Ett ökat intresse för besöksmålen gynnar näringslivet då besökare stannar till för att exempelvis äta eller fika.

Mål 11 - Hållbara städer & samhällen

Genom att lyfta kulturarvsaktörer över hela kommunen så kopplar projektet samman stad, ort och landsbygd. Nätverket blir inte bara en brygga mellan aktörer utan fungerar också som ett socialt nätverk mellan geografiska områden. Samarbetet i sig leder även till ekonomiska kopplingar genom gemensamma produktpaketeringar och ett delat bokningssystem. En ökad besöksnäring på landsbygden kan dessutom hjälpa till att aktualisera andra utvecklingsfrågor på platsen.

Mål 12 - Hållbar konsumtion & produktion

Samarbetet mellan olika kulturarvsaktörer gör det möjligt för projektet att följa upp och utvärdera den hållbara utvecklingen. Det kan till exempel handla om att:

• kartlägga antal aktiva medlemmar och besökare
• utveckla produktutbud och efterfrågan
• utbilda guider och samverka med det lokala näringslivet.

Projektet har även en referensgrupp som kan bidra med kunskap och lösningar kring hållbarhetsfrågor. Bland deltagarna finns kommunala funktioner inom kvalitets- och miljöansvar samt folkhälso- och klimatplanering.

Effekter på lång sikt

Projektet har skapat förutsättningar för att fortsätta arbetet med hållbar platsutveckling. På lång sikt ser projektet att det bidrar till:

• Att platsutveckling i det lilla men på många platser samtidigt ger effekter i samhället. Vi får fler livskraftiga och attraktiva samhällen i kommunen.
• Förbättrad kommunikation och långsiktighet mellan kulturarvsaktörer, destinationsbolag och kommunala förvaltningar.
• Att besöksmålen inom kulturarv ses som en självklar del av destinationen och ett komplement till övriga områden inom besöksnäringen.
• Att kulturarven genom hållbar platsutvecklingen kan attrahera fler aktiva och få större möjligheter till produktutveckling och överlevnad.