Hållbar utveckling av världsarvet Grimeton

I Varbergs kommun ligger Grimeton Radiostation, som sedan 2004 är ett av Sveriges världsarv. Här finns ett unikt bevarat exempel på hur den moderna radiotekniken utvecklades i början av 1900-talet. För att världsarvet ska kunna utvecklas till en känd och uppskattad besöksdestination krävs ett hållbart arbete med platsutveckling.

Världsarvet Grimeton har tidigare arbetat med traditionell destinationsutveckling för att utveckla sitt erbjudande till boende, företag och besökare i området. De har även arbetat parallellt med hållbarhet. Nu integreras de båda perspektiven i projektet med hållbar platsutveckling.

– Den stora skillnaden nu är att vi tillsammans med flera aktörer tittar på utmaningar och möjligheter för vår destination, och tar fram en gemensam strategi för hur vi kan utveckla den på ett hållbarare sätt. Många är duktiga på hållbarhet i Halland, även om vi kan bli ännu bättre såklart, säger Cornelia Magnusson, som är verksamhetsutvecklare och projektledare på Världsarvet Grimeton.

Genom workshops och analyser har projektet ökat kännedomen om platsen ur ett bredare perspektiv. Det har också lett till nya relationer med de olika aktörerna.

– Många vet att vi driver besöksverksamhet kopplat till världsarvet. Men vi är också ett aktivt centrum för radiokommunikation och har radiosändningar än idag. Vi är också en kraft som kan påverka i samhällsfrågor. Det offentliga tycker att världsarvet är viktigt, men man vet inte alltid vad man ska göra med det. Därför behöver frågorna lyftas på en hög nivå av beslutsfattande, säger Cornelia Magnusson.

Den största utmaningen för Världsarvet Grimeton är nu att förankra det arbete som görs så att det lever vidare. Det kräver att fler äger frågan och kan angripa den på olika sätt. Det finns även planer på att fortsätta ta inspiration från handboken i det ordinarie arbetet, efter projektets slut.

Aktiviteter

• Nulägesanalys av världsarvet utifrån intervjuade aktörer: region, kommun, länsstyrelse, lokal bank och vänförening.
• SWOT-analys av världsarvet tillsammans med aktörerna för att identifiera hinder och möjligheter till hållbar platsutveckling i världsarvet.
• Framtagande av en gemensam strategi för det långsiktiga arbetet.

Resultat och lärdomar

• Som världsarv är man också en samhällsaktör som kan angripa hållbarhetsfrågorna på ett nytt sätt, inom hållbar platsutveckling.

• Lita på metoden och gå igenom analysen grundligt – det kommer att ge mycket i det fortsatta arbetet.
• Metoden passar även för andra, till exempel kommuner kan ta inspiration av arbetssättet i sin verksamhet kopplat till besöksnäring.
• Det har varit värdefullt med flera parallella projekt som har pågått samtidigt med olika utmaningar. Det har skapat ett stöttande nätverk som kommer finnas kvar även efter projektets slut.