Lokalt engagemang för ett hållbart Hälsingland

I Hälsingland finns två av Unescos utnämningar: Världsarvet Hälsingegårdar och Biosfärområde Voxnadalen. Tre kommuner samarbetar nu kring hållbar platsutveckling för att göra utnämningarna mer kända för allmänheten och starta upp en gemensam organisering för områdena.

I Hälsingland vill man öka antalet besökare och inflyttade hälsingebor, på ett hållbart sätt. Att nu utveckla både världsarvet och biosfärområde är ett sätt att driva hållbarheten framåt i hela Hälsingland. I projektet deltar region, länsstyrelse, Hälsinglands sex kommuner samt företag, föreningar och övrigt lokalsamhälle.

– Arbetet handlar inte bara om besöksnäring, utan det är platsutveckling för hela regionen. Därför är alla vi som bor här en av de viktigaste målgrupperna. Sedan vill vi se till att våra besökare agerar mer hållbart. Även när man kommer hem från besöket hos oss ska man ha kunskap och inspiration med sig att bli mer hållbar i sin vardag, säger Maria Rosén som är delprojektledare och kommunikationsansvarig på Ovanåkers kommun tillsammans med Cathrine Vennberg.

Projektet har bland annat identifierat att flera besöksmål har hård belastning vissa delar av året. Där behöver man arbeta med att förlänga och jämna ut besöksflödena över hela året. Flera av de sju världsarvsgårdarna är privatägda och behöver därför själva göra nödvändiga investeringar för till exempel toaletter och parkering. Det kan försvåra den ekonomiska hållbarheten.

Projektet har lett till att människor har mötts över verksamhetsgränser och nya samarbeten har inletts. Maria Rosén berättar om hur en bygdegårdsförening som ordnar stora bröllopsfester fick kontakt med en annan aktör som har tillgängliga bäddar, och det var starten på ett givande samarbete.

– Jag slås av det fantastiska engagemang som finns för de frågorna här i Hälsingland. Det finns mycket kunskap lokalt som kan spridas när man väl lyfter sig från sin egen vardagsstol. Och det här projektet har bidragit till att skapa arenor för det, säger Maria Rosén.

Aktiviteter

• Workshops och analyser.
• Arbetsmöten med styrgrupp.

• Deltagit på befintliga möten för att informera om projektet.
• Marknadsundersökningar, djupintervjuer och enkäter med intressenter.
• Inspirationsdag med lokalsamhället.
• Erfarenhetsutbyte med andra världsarv och biosfärområden.
• Avstampskonferens med överlämning vid projektet slut.

Resultat och lärdomar

• Det är en fördel att känna till platsen väl och ha ett kontaktnät.
• Bestäm syfte och mål tidigt med projektet. Då blir det tydligt från början och man vet vad man ska kommunicera till andra.

• Var tydlig och kommunicera syfte och vad som ska göras, både före, under och efter workshops.
• Tack vare handboken hinner man göra mycket på kort tid.
• Erfarenhetsträffarna som Tillväxtverket har ordnat har varit värdefulla. Det har skapat ett kontaktnät som förhoppningsvis lever kvar även efter projektet.
• Samverkan mellan biosfärområde och världsarv har gett nya möjliga samarbetsformer genom att dra nytta av varandras kunskap, erfarenheter och arbetssätt.
• Organiseringen är basen för en fungerande platsutveckling: Vem äger frågan? Hur ska finansiering ske?