Artikeln publicerades 7 mars 2023

Samverkansprojekt i Västervik ser till att kulturarv bevaras

Människor som besöker ruin i Västervik.

I Västervik finns det gott om kulturarv, som arbetslivsmuseer, fornlämningar och hembygdsgårdar. Men kulturarvens synlighet har varit låg och kunskapen om dessa riskerar att gå förlorad när den inte överförs till nya generationer. I Västervik har man därför satsat på hållbar platsutveckling och skapat en kulturarvsnod som främjar nätverkande och utbildning.

Om projektet

Projektägare: Stiftelsen Västerviks Museum
Projekttid: april 2022 - mars 2023
  • Synligheten för Västerviks många kulturarv är låg och den kunskap som finns riskerar att gå förlorad när den inte förs vidare till nya generationer.
  • I ett samverkansprojekt mellan olika aktörer som kommunen, föreningar, företag och boende satsar man på de sociala bitarna av hållbar platsutveckling.
  • Genom att utgå från platserna och människorna vill man locka besökare, men framför allt skapa platser där människor kan bo, leva och trivas.
  • Resultatet är ett ökat samarbete mellan olika aktörer på landsbygden och ett nätverk som samlar Västerviks kulturarv.

I Västervik finns många kulturarv och kulturarvsaktörer. Men synligheten för kulturarven har varit låg och mycket av den kunskap som finns riskerar att gå förlorad när den inte överförs till nya generationer. I ett samverkansprojekt mellan olika aktörer har Västervik satsat på de sociala bitarna av hållbar platsutveckling och även skapat en kulturarvsnod.

- Vi satsar på att bevara kulturarven och etablera en social gemenskap med fler som engagerar sig, berättar projektledare Maria Nordensten.

Projektet har utgått från följande kulturarv: Almviks Tegelbruk och hembygdsföreningarna i Dalhem, Lofta och Törnsfall. På tre platser i kommunen har man genomfört workshops och bjudit in personer från olika föreningar och besöksnäringen. Tillsammans har man försökt besvara frågan: Vad är ert mål med hållbar platsutveckling?

- I det här projektet har målet för platsutvecklingen varit att människor ska börja prata med varandra. Grunden till hållbar platsutveckling är kommunikation och samarbete. Många naturliga mötesplatser har försvunnit på landsbygden och vi måste därför börja med att hitta nya kommunikationsvägar, fortsätter Maria Nordensten.

Men att gå från att prata om något till att faktiskt genomföra det kan vara en utmaning.

- Det är lätt att det blir teoretiskt när man talar om hållbar platsutveckling. Men det känns som att vi har lyckats omvandla teori till praktik, genom att utgå från platsen och människorna. Även om vi vill att fler ska hitta till våra kulturarv så handlar det inte om varumärkesbyggande, utan om att skapa platser där man kan leva, bo och trivas, avslutar Maria Nordensten.

Aktiviteter

  • Workshops med boende, föreningar, företag och kommunen.
  • Kulturarvspoolen – en kampanj i sociala medier för att locka fler att engagera sig i föreningar.
  • Filmprojektet ”Kunskapsbanken” där man låter kunniga personer berätta om kulturarven.
  • Inflyttarambassadörer – på varje plats finns nu personer som välkomnar nyinflyttade med ett informationspaket.
  • Tema-möten, anpassat efter de frågor som finns på varje plats. Till exempel inom säkerhet och krisberedskap.

Resultat och lärdomar

  • Möt människor ute i föreningarna, det räcker inte med att ringa.
  • Det finns mycket kraft och engagemang som inte behöver uppfinnas på nytt, utan bara tas tillvara på.
  • Ökad kommunikation genom nya föreningsråd. Alla föreningar på en plats träffas för att diskutera samarbeten och ha en gemensam planering.
  • Det finns ett stort intresse för att utveckla besöksnäringen.

Använd metod

Handbok för hållbar turismutveckling i världsarv och kulturmiljöer

Kontakt

Maria Nordensten, projektledare