Artikeln publicerades 7 mars 2023

Tillsammans för en hållbar fjällvärld och platsutveckling

En person vandrar längs en av Funäsfjällens populära ”Guldturer”.

Foto: Jocke Lagercrantz

Att bygga förtroende är i fokus när Funäsfjällen satsar på hållbar turism i områdets leder och spår. Tack vare god samverkan har man både löst intressekonflikter på platsen – och minskat slitaget på naturen.

Om projektet

Projektägare: Destination Funäsfjällen
Projekttid: april 2022-mars 2023

  • Under pandemin turistade fler på hemmaplan vilket ökade besökstrycket i Funäsfjällen och skapade intressekonflikter kring markanvändningen.
  • I ett första projekt konkretiserades Funäsfjällens förvaltningsmodell, en metodutredning för hållbar led- och platsutveckling. Samverkansmetoder för att kanalisera cyklister till avsedda leder inleddes.
  • I fortsättningsprojektet engagerades näringslivet i att vidareutveckla förvaltningsmodellen, så att hela kedjan bo-äta-göra innefattas.
  • Resultatet är samverkansmodellen ”Funäsfjällsmodellen – för en hållbar fjällvärld” och man tar även fram en affärsmodell för att finansiera underhållet av områdets vandringsleder.

Under pandemin valde svenskarna att i högre utsträckning turista på svenska resmål. Funäsfjällen var inget undantag. Det ökade besökstrycket var positivt, men ledde även till intressekonflikter kring markanvändningen.

– Ett ökat antal cyklister på stigar skapade intressekonflikter mellan dem och näringsidkare gentemot vandrare, privata markägare, fäbodbrukare och renskötseln. Kretsloppet kring ett hållbart friluftsliv var rubbat och populära leder riskerades att sägas upp, berättar projektledare Sara Klockervold.

För att minska anledningarna till konflikterna och främja bygdens utveckling arbetade man fram en metodutredning för hållbar led- och platsutveckling. Resultatet har blivit att både slitage och missnöje kring cykling har minskat.

- Den sociala hållbarheten är jätteviktig, respekteras inte ortsbefolkning, markägare och renskötare med flera av det kommersiella så är det inte hållbart. Det finns en stor förståelse för att man behöver besöksnäringen, men det får inte gå till hur som helst, säger Sara Klockervold.

I fördjupningsprojektet har näringslivet involverats i att hela kedjan bo-äta-göra ska innefattas, vilket utgör platsens reseanledning och attraktion. Resultatet är samverkansmodellen ”Funäsfjällsmodellen – för en hållbar fjällvärld”. Man arbetar nu för att modellen ska leva kvar efter projektets slut samt tar fram en affärsmodell för finansiering av underhåll av områdets vandringsleder.

– Vi fortsätter att presentera modellen och etablera den hos områdets företagsledare. Vi informerar även de personer som träffar många gäster ur målgruppen, till exempel guider och personal på hotell eller alpinanläggningar. Projektet är bra och viktigt, men vi arbetar med mjuka värden och det tar lång tid, avslutar Sara Klockervold.

Aktiviteter

  • Utveckla ”Funäsfjällsmodellen – För en hållbar fjällvärld” i samverkan med besöksnäringen och andra aktörer.
  • Etablera modellen i Destinationsbolaget och andra turismföretag samt informera om den för personal som möter många gäster.
  • Utveckla en affärsmodell för att investera i vandringsleders underhåll, där besöksnäringen är en viktig pusselbit.

Resultat och lärdomar

  • Tänk väldigt långsiktigt, det tar tid att bygga förtroende, men går snabbt att rasera.
  • Facilitera projektets möten på ett strukturerat sätt. Se till att det finns ett tydligt syfte och mål med varje möte.