Utveckla ett hållbart världsarv i Visby

Hansestaden Visby är en välbesökt destination på Gotland. En stor utmaning är hur man balanserar den intensiva sommarperioden med de bofastas behov, och med den miljöpåverkan som det innebär. Det arbetar man just nu med i ett projekt för hållbar platsutveckling av världsarvet.

Ungefär halvvägs in i projektet ser Louise Hoffman Borgö, världsarvsamordnare på Region Gotland, stora vinster med arbetet med hållbar platsutveckling.

– Det går framåt rent praktiskt i vårt arbete med mål och vision för världsarvet. Men arbetet sätter också en slags ram för vår gemensamma syn på vad vi behöver driva framåt. Alla har börjat tänka mer strategiskt på hur världsarvsfrågorna kan komma in i andra processer som pågår parallellt. Vi kan inte starta upp helt nya strukturer, utan världsarvet måste in där det redan händer saker, säger hon.

I projektet arbetar de efter guiderna i Handbok för hållbar turismutveckling i världsarv och kulturmiljöer, som bygger på Unescos metod.

– Det som är unikt med metoden är att den på riktigt vill förena besöksnäringens perspektiv med kulturarvssektorns. Målet är att de två disciplinerna ska kommunicera och komma överens om en gemensam bild om vart man ska. Det är otroligt viktigt när vi ska beskriva världsarvet och dess utmaningar. Sedan kan vi ändå ha olika idéer om hur vi ska förverkliga det, säger Louise Hoffman Borgö.

De använder också Unescos digitala verktyg för fördjupning, VMAST i projektet. Där medverkar de på en digital plattform, som de även kan fortsätta med efter projektet.

– Jag hoppas verkligen vi kan fortsätta det här arbetet, eftersom vi nu sätter grunden. Det är viktigt att hålla liv i det, när människor investerar tid och energi i arbetet, säger Louise Hoffman Borgö.

Aktiviteter

• Workshops och intervjuer för att analysera världsarvet, utarbeta en strategi och utveckla samverkan.
• Utveckling av metoden med Unescos digitala verktyg VMAST (Visitor Management Assessment & Strategy Tool).

Resultat och lärdomar

• Handboken är den enda metoden som är riktad direkt mot världsarv. Den är ett bra hjälpmedel i arbetet och pedagogiskt upplagd, så ge den en chans. Men stirra dig inte blind på upplägget utan välj de guider som passar det du jobbar med – utöver de fyra grundläggande guiderna.

• Kommunikation och varumärke är viktiga verktyg för att bli tydlig med sitt världsarv, både inför besökare och lokalbor.
• Pandemin har gjort att många har fått samarbeta på ett nytt sätt. Det är en insikt att vi är sårbara, vilket kan leda till en ny öppenhet i samarbetet där vi tillsammans skapar resiliens på platsen.
• Erfarenhetsträffarna som Tillväxtverket har anordnar har varit värdefulla. Det har varit lyxigt att få coachning i metoden och få träffa andra i samma situation.
• Unescos nya digitala verktyg VMAST är ett effektivt sätt att utveckla en strategi för hållbar turism i världsarv och att följa upp resultaten.