Långsiktig utveckling av Vindelälven-Juhttátahkka

Vindelälven sträcker sig från fjällen vid norska gränsen genom Norrbotten, tvärs över hela Västerbotten ner till Umeå. 2019 blev Vindelälven-Juhttátahkka utsett till biosfärområde, en yta stor som tio Öland. I projektet för hållbar platsutveckling arbetar de nu med samverkan för att stärka långsiktig attraktivitet i området.

Biosfärområdet Vindelälven-Juhttátahkka är både vidsträckt och mångfacetterat. Det går igenom sex kommuner och två län med många olika aktörer. Markerna längs Vindelälven är viktiga för bete, slåtter och andra verksamheter. Sträckan är även en flyttled för renar, som idag påverkas av pågående klimatförändringar.

– Det finns både styrkor och utmaningar med att vara ett stort geografiskt område med en mångfald av olika aktörer och intressen, särskilt kopplat till den pågående samhällsomvandlingen. Därför blir samsyn och samverkan extra viktigt i arbetet med hållbar platsutveckling här, säger Åsa Myrdal Bratt som är extern processledarare för projektet och en del av biosfärområdets team under projektet.

Redan tidigt i arbetet upptäckte de att många av frågeställningarna i nulägesanalysen redan var besvarade. Det beror delvis på att ansökan om att bli biosfärområde gjordes ganska nyligen och att många av aktörerna kommit långt i sitt hållbarhetsarbete. Därför ändrade de fokus till att samla in befintligt material och att snabbt komma in på den gemensamma riktningen framåt.

– Den gemensamma vision vi tagit fram för biosfärområdet är Ett rikt liv längs hela älvdalen. Den väckte direkt stark genklang hos alla deltagare. Här finns unika naturvärden och en otrolig rikedom av sociala och kulturella aspekter, säger Åsa Myrdal Bratt.

Med den gemensamma visionen som utgångspunkt fortsatte arbetet med att tillsammans definiera vad de olika aktörerna kan bidra med i en framtida organisering. Man satte också upp konkreta mål och prioriteringar. Både visionen och målen testades därefter i en ”biosfärresa” där arbetsgruppen besökte fem byar längs Vindelälvsdalen och genomförde workshops tillsammans med lokalbefolkningen. Totalt medverkade drygt 60 personer från alla åldersgrupper. Hela projektet avslutades den 16 februari med en avsluts-och avstampskonferens som öppnades av Landshövdingen i Västerbotten. Deltog gjorde även flera talare från olika samebyar, Umeås universitet, regionen och Gold of Lapland.

Aktiviteter

• Nulägesanalys av biosfärområdet genom insamling av befintligt material samt intervjuer med nyckelpersoner boende och föreningar längs älvdalen.
• Workshops med stor referensgrupp för att ta fram en gemensam vision, strategi och riktning för platsen.
• Samverkan med biosfärprojektet Digital karta för att identifiera noder som är extra intressanta för området.
• Medverkan i externa möten som Landsbygdsforum, Mötesplats Biosfär samt dialog med forskare på AIM-day i samarbete med Umeå universitet.

• Biosfärresan till fem byar längs Laisälven och Vindelälven
• Engagerande avsluts-och avstampskonferens

Resultat och lärdomar

• Det finns ett stort värde att sitta ner tillsammans och skapa, gärna i workshops med flera mindre grupper. Använd den tiden väl. Gör inte om det som redan är gjort.
• Det kan vara svårt att hitta tider då alla kan medverka på fysiska träffar. Digitala workshops, konkreta frågeformulär och personliga möten över en kopp kaffe blir då bra som komplement. Detta fungerar extra bra vid stora geografiska områden.
• Handboken är ett bra stöd, men det är även viktigt att vara flexibel och anpassa sig efter platsens och målgruppernas förutsättningar.
• Erfarenhetsträffar är värdefulla för inspiration och nya perspektiv som inte finns med i handboken.

• För oss har det varit bra att komplettera med erfarenheter från andra externa aktörers möten och aktiviteter, till exempel AIM-day i samarbete med Umeå universitet.